Sydsvenskan rapporterar idag (http://www.sydsvenskan.se/varlden/franskt-forbud-mot-clownkostymer/) om clownskräcken som florerar i Frankrike. Det stämmer att människor klätt ut sig till clowner och sedan såväl rånat som misshandlat folk. I Montpellier har ett fall rapporterats. Staden (eller byn) som nu förbjudit clowndräkterna ligger precis utanför Montpellier.
Tänkte bara meddela att det inte finns någon anledning till oro. Jag bor längs med en stor gata och vistas aldrig ute ensam nattetid. Några clowner har jag inte heller stött på. Sannolikt är att maskeraden bara är en fluga som dör ut snart.
På bilden ser ni en liten springbrunn. Det fina här är den omtanke om medborgarnas säkerhet som stadsbyggnadskontoret visar genom sitt val av skyltar. De avråder från att dricka vattnat och de förbjuder bad i fontänen också. Solglasögonen på bilden ska tjäna som referens för hur stor fontänen är...
Efter en helg som bestått av finbesök från Sverige (mamma, pappa och Felix) har vardagen återvänt. Det var roligt att få besök! Tiden var knapp men jag tror ändå att vi hann med tillräckligt. En promenad genom stan med stopp vid juridiska fakulteten, katedralen och medeltida gator, stopp vid triumfbågen och besök i mitt 10 kvadratmeter stora rum, med besök i den närliggande staden Sète och med hotellfrukostar fick vi ändå ganska mycket gjort. Mycket trevligt!
Idag har jag lämnat in mina mina anmälningar till tentorna. Istället för att registrera sig på kurser anmäler man till till vilka tentor man vill gå till. Detta görs (givetvis) manuellt och på en blankett. Fram till och med idag har mina kursval varit öppna för förändring men nu är det spikat. Följande kurser har jag valt.
Organisations Européennes - Europeiska organisationer är en kurs som handlar om precis det man tror. Fokus ligger på organisationer för handels-, militär-, och diplomatisamarbete, t ex NATO, OSSE, Europarådet och andra stora organisationer i Europa, dock ej EU. En allmänbildande och rolig kurs.
Relations Internationals - Internationella relationer är en kurs som liknar den förra men med ett bredare fokus. Även den här är rolig och givande.
Droit constitutionel comparé - komparativ konstitutionell rätt är en kurs som ännu inte varit särskilt knepig. Föreläsaren har mest föreläst om hur olika rättssystem är uppbyggda och fokus i kursen ligger på USA, Ryssland, Kina, Japan, Sydafrika och Brasilien. Några egentliga jämförelser har inte gjorts än, men det kommer nog. Även den här kursen är rolig.
Droit social international - internationell socialrätt tar fokus på arbetsrätt och socialförsäkringsrätt ur ett internationellt perspektiv. Kursen är ganska tråkig och intresserar mig inte nämnvärt, men är å andra sidan den kurs jag läser som innehåller mest handfast juridik, vilket i sig gör den väldigt givande.
Bioéthique - bioetik är en kurs som anlägger ett historiskt och filosofiskt perspektiv på medicinsk rätt. Ganska spännande men jag känner igen ganska mycket från tidigare.
Som ni ser är det inte så mycket renodlad juridik. Detta kan man givetvis ha åsikter om, men eftersom jag kämpar för att ta mig igenom bara det här på franska så känns det acceptabelt att inte dessutom kämpa med grundläggande förståelse för fransk lagstiftning.
Hoppas allt är väl med er alla!
Blanketten för anmälan. Notera det festliga typsnittet de valt för att göra det hela lite roligare.
Hittade en ny utkikspunkt som jag hade tänkt visa för familjen, men den kommer man inte åt på söndagar. Så här ser det ut en solig dag.
En av kanalerna i kuststaden Sète, 30 minuter från Montpellier.
Normalt sett så uppdaterar jag när jag har någon historia att berätta. Dessvärre har den senaste veckan varit väldigt, väldigt reguljär utan några spännande möten med den franska kulturen. För att ändå kunna uppdatera så tänkte jag att jag kan dela med mig av lite blandade bilder som jag tagit här och där.
Allt är väl med mig. På söndag får jag finbesök från Sverige. Kurserna rullar på och snart är det dags för de sista formaliteterna - nästa vecka ska jag anmäla mig till de tentor jag vill göra (i praktiken bestämma mig för vilka kurser jag ska gå). Jag har gjort lite justeringar från när jag berättade om mina kursval sist, men jag informerar om det i ett kommande inlägg.
Här kommer bilder!
Juridiska fakulteten består av tre byggnader. I huvudbyggnaden ligger ett riktigt kafé, men i byggnad #2, där jag har många föreläsningar, står ständigt studenter och säljer fika på det här viset. I linje med franskt effektivitetstänkande är de ungefär 2-3 gånger så många som de behöver vara men kaffet är billigt.
Katedralen i Montpellier påminner en del om Lunds domkyrka. Sparsamt utsmyckad och fokus på rymd. En stillsam plats.
Orgeln är imponerande. Har tyvärr inte fått höra den spela.
Hittade fantastiskt trevliga brickor i en butik som sålde konst och prylar från Madagaskar. Gillade verkligen den här mixen av västerländsk populärkultur blandat med afrikansk stil.
Jag läser en kurs i franska som äger rum på tekniska fakulteten. Deras lokaler är inte så spännande - här är en av deras byggnader.
Och så här ser ingången till själva språkinstitutet ut.
Men vad gör det när man får möjligheten att studera som om man vore tillbaka i gymnasiet? Med stenciler, små klasser (20 personer) och grammatikövningar.
Som en bonus till mamma, pappa och Felix: så här ser vädret ut de kommande dagarna.
Hej! Innan jag inleder dagens inlägg tänkte jag besvara en fråga som dykt upp. Christoffer skickade mail häromdagen och frågade hur det kom sig att jag heter Erik på mitt studentkort. Jag hade kunnat svara honom ensam, men frågan är befogad och svaret kan säkert intressera fler. Fransk namnlag ger att man heter sitt första förnamn. Vill föräldrarna ge barnen fler, symboliska, namn så går det fint, men då kommer de efter det första. Det första namnet blir alltså per automatik tilltalsnamn. Så ser det ut på många ställen i såväl Europa som världen, men den svenska ordningen är en annan. Alla våra förnamn är lika mycket värda oavsett var i ordningen det kommer. Det som spelar roll är vilket namn man anmäler som tilltalsnamn. Begreppet tilltalsnamn existerar inte i Frankrike. Här kolliderar alltså Sverige och Gustaf med Frankrike och Erik. Efter tre år i Belgien bryr jag mig inte nämnvärt. Att försöka övertyga den franska administrationen om att låta mig heta Gustaf är helt enkelt inte värt tiden och energin... Med det - över till dagens inlägg.
Efter att ha knaprat antibiotika i över en vecka är jag nu frisk och det var hög tid att hitta på något roligt. Dansken och jag bestämde oss för att åka till Avignon och se vad stan hade att erbjuda. Vi försökte få med oss en massa människor, men p g a stor fest igår ville ingen binda upp sig för att göra något som krävde att de lämnade sängen under förmiddagen. Då min medicinering pågick fram till lunch idag hoppade jag festen och kunde istället åka till Avignon tidigt idag. Tillsammans med dansken då, alltså.
Avignon är till storleken ungefär som Lund. Totalt bor där knappt 100 000 människor men det som är av intresse är gamla stan, innanför ringmuren. Avignon ligger i Provence, så idag har jag faktiskt korsat landskapsgränser (Montpellier ligger i Languedoc-Roussilon). Alltid roligt! Hur som: inom ringmuren ligger primärt två saker av intresse: påvepalatset och Pont d'Avignon (en bro).
Påvepalatset var en otroligt mäktig byggnad. Stor, kal (påminde invändigt mycket om Glimmingehus) och med fantastisk utsikt. Palatset var (givetvis) byggt på en höjd och hade ett torn som gav oss besökare nästintill 360 graders panorama över nejderna.
Pont d'Avignon är en mycket gammal valvbro med anor från 1300-talet. Ingenjörerna på den tiden tog inte helt med i beräkningarna att floden Rhône råkar ut för tidvatten och att detta sliter på bron, så den har byggts om otaliga gånger tills man på 1700-talet tröttnade och lät den vittra bort. Idag står bara ca 1/3 av bron kvar. Bron är känd för att det, enligt en berömd sång, dansades på den förr i tiden. Kanske dansas det även idag när kommunen ordnar spektakel, men det vet jag inget om. Sången som gjort bron känd ser ni nedan om ni klickar på "play".
Dagens laddning av bilder kommer här.
På väg mot ringmuren, och vidare in i stan.
Här är påvepalatset.
Utsikt från påvepalatset. Pont d'Avignon syns som en liten vit prick till vänster i bild, mellan träden.
Här är en bild på när jag och Jesus "hänger".
Här, i hål i golvet hos skattmästaren, förvarades påvens pengar. Det ska ha varit jättemycket dyrbarheter här för ca 700 år sedan.
Påvens audiensrum. Idag utställningshall för kontemporära konstnärer.
Idag var en sån där bra dag, en dag som innehöll inte bara ett, utan två möten med administratörer. Franska administratörer. Det första mötet var med universitetets internationella koordinator - hon som är ansvarig för oss Erasmusstudenter. Hon kände igen mig direkt när jag klev in på hennes kontor för att hämta blankett för att anmäla mig till tentorna. Tyvärr kunde hon inte ge mig någon blankett, eftersom jag inte hade hämtat ut mitt studentkort.
Jag fick snällt knalla ner två våningar och gå till registreringskontoret. Där hade de studentkortsproduktionen i full gång. Tyvärr hade de gjort fel i första tryckningen (jag hade fått fel födelsedag) så de fick stoppa produktionen och rätta till misstaget. Till slut löste det sig och jag fick mitt kort (efter att ha betalat registreringsavgiften på €5,10).
Med kortet i hand kunde jag återvända till andra våningen och få ut min blankett.
Kedjan som jag nu gått igenom är väldigt intressant.
1. Jag lämnade in en bunte papper (min dossier som jag skrev om för ett par veckor sedan) till min internationella koordinator.
2. Hon lämnar i sin tur denna dossier vidare till registreringskontoret.
3. Hon vägrar, trots att hon känner igen mig, lämna ut anmälningsblanketten till mig eftersom hon "inte är säker på att jag är student". Ingen kommentar om att "nä, du måste betala först" eller ens antydan till flexibilitet ("här, ta blanketten men gå direkt ner och fixa registreringen").
Frankrike är så väldigt intressant när det kommer till administration. Tack vare den här kedjan så sysselsätts åtminstone tre personer. Ingenting sköts digitalt och allt hanteras i pappersform.
Här sker kortproduktionen. Minns ni att jag skulle bifoga ett passfoto på mig själv (ständigt dessa bilder!) när jag lämnade in dossiern? Detta foto fotograferade de vid stationen här på bilden.
Så här blev slutresultatet. Helt suveränt! Nu är jag alltså student på Université Montpellier 1, på riktigt!
Idag gjorde jag återbesök hos farbror doktorn. (Även idag var han mycket trevlig även om det inte var lika mycket ösande av komplimanger över Sveriges skönhet.) Orsak till återbesök var att jag ännu inte är frisk.
Han undersökte min hals lite, lyssnade på hjärtat och tittade till mitt blodtryck. Bortsett från mitt helt uppenbara problem med halsfluss tycks jag vara frisk som en nötkärna. Och det är ju kul.
Jag fick ett nytt recept till en dunderkur. I hela fem dagar till ska jag knapra antibiotika morgon, middag och kväll. Det ska nog bli bra. Ett som är säkert är att jag är mäkta trött på mina halsmandlar som varit stora som golfbollar.
Aptiten är tillbaka, jag utgör (tydligen) inte längre någon smittorisk (eller så bryr sig doktorn inte om att jurister smittas, det kan ju också vara fallet) så jag kan med lite tur återvända till föreläsningarna snart. Kanske till och med redan imorgon.
Hoppas allt är väl med er hemma!
Så här mycket medicin har jag aldrig haft i mina ägor tidigare.
Som jag skrev förra veckan har jag varit sjuk. Jag trodde att det var över, men icke. Igår besökte jag läkaren och fick bekräftat att jag har halsfluss. Det är inte alls särskilt roligt. Halsen gör ont, jag får inte lämna hemmet och jag är väldigt trött.
Farbror doktorn var en trevlig herre som har sin mottagning ca 50 meter från där jag bor. Jag fick vänta ca 45 minuter, men sen gick det undan. Han tittade i halsen, öronen och lyssnade på mitt hjärta - både framifrån och bakifrån. Han konstaterade att det var en "klassisk halsfluss" men att såväl öron som hjärta fungerade utmärkt.
Jag fick recept och knallade ner till det lokala torget, Plan Cabanes, där det ligger åtminstone två apotek, De var också hjälpsamma så jag fick det jag skulle ha. Jag går nu in på dag två av tre med antibiotika. Farbror doktor sa att den här kuren har ca 80-90% framgång och är jag inte frisk på måndag ska jag göra återbesök.
Apoteket verkade ha sina stamkunder, för de småpratade med alla som kom in och verkade känna dem ganska väl - trevlig stämning helt klart. Sen får man väl ta det för vad det är, Jag är mycket glad över att jag inte är stamkund på apoteket, men om jag nu skulle vara det så hade jag velat bli bemött som här.
På samma tema blev såväl farbror doktor som apotekare väldigt förtjusta när jag berättade att jag kom från Sverige. Båda nämnde att Stockholm var världens vackraste stad och farbror doktor sa att han gärna skulle bo i Stockholms skärgård.
Totalt fick jag betala knappt €45 för läkarbesök och mediciner. Läkarbesöket kommer jag få pengar tillbaka för men jag är inte lika säker på hur det ligger till med medicinerna. Det får jag kolla upp.
Barcelona är, efter London och Paris, den tredje största staden jag besökt. På bara en helg går det givetvis inte att skapa sig något som är i närheten av en helhetsbild men tack vara tunnelbana hann vi besöka flera olika områden och baserat på det jag hunnit se tycker jag verkligen om staden.
Jag åkte dit med få målsättningar: äta paella och tapas, se någon av Gaudís byggnader och se Camp Nou (FC Barcelonas hemmaarena). Utöver det tänkte jag mest knalla runt och ta det lite som det kom samt undvika ficktjuvarna. Det blev ungefär som jag planerat - ett fåtal bestämda stopp och däremellan mest strövtåg i staden. Och inga ficktjuvar som kom över några av mina, eller mina vänners, ägodelar.
Resan började på sedvanligt franskt vis: bussen var 20 minuter sen. Efter en timme på vägarna tog chauffören 40 minuters (sannolikt lagstadgad) paus. Vi kom fram till Barcelona 22:30, 45 minuter efter utsatt tid. Vi bodde i en lägenhet som en av mina vänner hade hyrt - 15 bäddar, 3 badrum och stort kök. Jag fick dela rum med kanadensaren som är absolut mest svår att förstå. Inte nog med hans dialekt, han pratar snabbt och anstränger sig inte för fem öre för att det finns såna som jag som inte har franskan sen bröstmjölken. Nu börjar jag greppa det hela, men för två veckor sedan hörde jag inte ens vad han sa. Tänk er nidbilden som ibland förekommer om den bröliga skånskan - han pratar på det viset i verkligheten (fast med kanadensisk franska).
Vi kom hem till Montpellier en timme efter utsatt tid. Eftersom vi lämnade Barcelona när vi skulle är det högst oklart hur det gick till, men jag är ganska stel nu efter drygt 6 timmar i buss.
Ficktjuvarna? Tji, fick de!
Vad gäller sevärdheter har följande besökts. Tryck på bilderna för förstoring.
La Sagrada Família - denna kyrka som aldrig någonsin byggs klart, ritad av Gaudí, var naturligtvis omöjlig att missa. Med milslånga köer för att komma in bestämde vi oss för att det fick räcka att stå utanför och titta. Jag gissar att det blir bättre om man kommer in, men utifrån var det inte överdrivet spännande. Visst fanns det vackra detaljer, men jag tror att den här sevärdheten var lite väl haussad för att jag till fullo skulle kunna uppskatta besöket.
Det var svårt att få med hela åbäket på samma bild så jag tog en ur grodperspektiv. Här syns tinnar, torn och Jesus.
La Boqueria - matmarknad av rang. Här fanns allt man kan tänka sig i matväg. Säljare i små stånd som sålde allt från torkad chili till exotiska frukter till inälvor och fårskallar (som mat, då. Inte bildliga fårskallar). Det var väldigt spännande och marknadens storlek och innehåll liknade inte något jag sett tidigare vilket gjorde det till ett mycket roligt besök.
Ingången till La Boqueria.
Torkad chili och vitlök i långa rader.
Frukt.
Stranden i La Barceloneta - efter matmarknad och kyrkobesök tog vi en tur förbi stranden som ligger mitt i stan. Solen sken och det var behaglig temperatur i vattnet. En bit ut i vattnet sågs seglare och vindsurfare.
Här är jag på stranden. "Hej hej", sa jag.
Park Guëll - en rik visionär som hette Guëll ville skapa en fin park åt stans rika medborgare i början av 1900-talet. Till sin hjälp tog han Gaudí som fick rita och designa det hela. Större delen av parken är gratis, bortsett från den sjättedel som är bebyggd. Parken är kanske mest känd för sina udda byggnader och mosaik som Gaudí ritat samt för utsikten som är helt magnifik.
En fräck trappa med mosaik och skulpturer. För 100 år sedan var det bara de rikaste som fick beträda den. Nuförtiden kostar det bara €8.
Här hälsar jag på en av skulpturerna, herr Salamander.
Här är jag och utsikten över Barcelona. Längst bort i bild ser ni havet. Tornet med korset precis ovanför mitt huvud är en del av ett av husen som ligger i parken. Förr kunde man bo där, nu är det till för turister som jag att beundra.
Camp Nou - FC Barcelonas hemmaarena. Att den var stor visste jag, men den var verkligen stor! Största idrottsarenan i Europa med möjlighet att ta emot 99 354 besökare på samma gång. Mycket imponerande!
Utsikten från presslådan - en upphöjd del längs ena långsidan med perfekt vy över hela planen och läktarna.
Utöver ovan tog jag även bilder lite överallt. Här kommer ett axplock av dem.
Här ser ni mig framför katedralen i Barcelona. Jag var välkommen in, men tjejerna i gruppen bar linne solen till ära, så de levde inte upp till katedralens anständighetskrav. Vi gick därför inte in.
Utsikten från vår balkong. Ett litet torg, sådär runt hörnet.
Utsikten åt andra hållet. 150 meter ner längs den här gatan ligger La Rambla, den långa och mycket kända promenadgatan mitt i staden.
Det ställdes till med spektakel vid Nationalpalatset (som numer är Kataloniens nationalmuséum för konst). Den magiska fontänen ställer till med en fräck show där vattnet stundtals ser ut som rök tack vare sinnrika vatten- och ljuseffekter. Ett mycket trevligt stopp.
Jag vill verkligen be om ursäkt för låg uppdateringsfrekvens här den senaste veckan. Det beror på att jag vill uppdatera när jag varit med om något, vilket är svårt när jag legat i feber. Det kommer fortsätta gapa tomt här ett par dagar eftersom jag nu åker till Barcelona och kommer tillbaka på måndag kväll. Då, däremot, hoppas jag kunna leverera en kavalkad av bilder, dofter, smaker och berättelser. Eller bilder och berättelser, åtminstone.
Hoppas allt är väl med er! Själv mår jag pigg igen, och nu går bussen.
Tjing!
PS. Grattis Sverige till nya ministerposter: innovationsminister, kunskapslyftsminister för att inte tala om minister för strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete. Det här kan väl inte bli annat än bra?
Jag vill be om ursäkt för tystnaden de senaste dagarna. Jag har haft feber och inte orkat göra mycket mer än att sova och dricka te. Nu är jag frisk igen, så snart är jag tillbaka som vanligt. Helgen undantaget, så jag ska ut på äventyr. Bussresa till Barcelona tur/retur kostade €39, så vi var ett stort gäng som slog till. Blir borta fredag till måndag.
Hoppas allt är väl hemma!
Tjing!
Netflix har precis (för två veckor sedan) lanserats i Frankrike. Det har varit bra nu när jag varit sjuk. Att se brittisk actionthriller på det här viset adderar sannerligen en dimension.
.jpg)
